last night.
En del människor är helt enkelt så snåla att de inte skänker någon en tanke.
Något för mig mycket oattraktivt är snålhet och egoism så långt gången att omtänksamheten och eftertänksamheten försvinner. För just att kunna tänka efter och se sina egna fel är något mycket vackert och modigt.
Dock tror jag inte att en människa kan vara så perfekt att den aldrig gör något fel, för det är just våra fel gör oss till människor och intressanta individer. Men fel och misstag så stora och upprepande att de inte längre är små imperfektioner och missöden utan verkliga problem som endast ignoreras och näst intill uppmuntras, får mig att vilja spy.
Att inte tänka på andra utan endast sig själv är något vi lärt oss redan från dagis att det är inte okej. Det är rätt ut sagt fult att inte förstå att man inte är den enda människan i världen; att man kanske måste ge för att kunna ta, lyssna för att bli hörd.
mediocrity.
After eighteen years of mediocrity, I was pretty used to being average. I realized now that I’d long ago given up any aspirations of shining at anything. I just did the best with what I had, never quite fitting into my world.
Är ovanligheten mer attraktiv än medelmåttan, trots att ovanligheten har två sidor och flera definitioner?
Är ovanligheten mer attraktiv än medelmåttan, trots att ovanligheten har två sidor och flera definitioner?
