gossip girl here,

Serena: You didn’t know him. He was a good man before all this happened.
 
Blair: They’re all good men before something happens to them, S. Some of them stay good. No matter how they’re treated.


oktober

Man ligger med huvudet i sängens fotända med vidöppet fönster och kippar efter andan. När inte ens oktoberluften hjälper inser man att man varit precis här förut.

egenmäktigt förfarande.

Fysikernas bryderi:
Att vi inte minns det som ännu ej har inträffat.

Filosofernas bryderi:
Att vi minns något bara för att det inträffat.

Psykologernas bryderi:
Att vi minns det som passar oss.

Politikernas bryderi:
Att vi minns.

Medicinarnas bryderi:
Att minnet sviktar.

De olyckliga älskandes bryderi:
Att minnet aldrig sviktar.

ångest genom sms.

Min bästa vän finns inte och han kommer aldrig att finnas och jag tycker att det är läskigt. Fortfarande.
 
Jag har aldrig något att göra och det är alltid jag som gråter ner min säng så jag måste byta lakan tre gånger i veckan. Alltid jag.

spädbarnsgråt. från mig.

Så, nu ska jag hulka hela natten. Känna mig oälskad. Onödig. Överflödig. Oönskad. Som en restprodukt. Finns det andra alternativ så använder man inte mig. En sista utväg, om ens det. Varför måste det alltid vara jag som ligger vaken hela natten och hatar min existens och tvivlar på allt jag någonsin tittat på? Detta suger lite väl mycket och jag är faktiskt trött på att gråta. Min hud blir så torr av det.

gott nytt jävla år, sanna.

Vi kör ett år till. Klarade du detta, borde du nog fan klara nästa också. 

the memory gives us roses in november.

Memories warm you up from the inside. But they also tear you apart. 
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
 
Unhappy memories are persistent. They're specific, and it's the details that refuse to leave us alone. Though a happy memory may stay with you just as long as one that makes you miserable, what you remember softens over time. What you recall is simply that you were happy, not necessarily the individual moments that brought about your joy.

But the memory of something painful does just the opposite. It retains its original shape, all bony fingers and pointy elbows. Every time it returns, you get a quick poke in the eye or jab in the stomach. The memory of being unhappy has the power to hurt us long after the fact. We feel the injury anew each and every time we think of it.

mitt livs stora sorg.


hur tänker du nu?

You can shed tears that she is gone,
or you can smile because she has lived.
You can close your eyes and pray that she’ll come back,
or you can open your eyes and see all she’s left.
Your heart can be empty because you can’t see her,
or you can be full of the love you shared.
You can turn your back on tomorrow and live yesterday,
or you can be happy for tomorrow because of yesterday.
You can remember her and only that she’s gone,
or you can cherish her memory and let it live on.
You can cry and close your mind,
be empty and turn your back.
Or you can do what she’d want:
smile, open your eyes, love and go on.

stop thinking and end your problems.

Don't worry. You may think you'll never get over it, but you also thought it would last forever.
 
Helt klart bör våra omdömen ifrågasättas.

Something you not only want... but need

A baby will make days shorter, nights longer, bankroll smaller and the clothes shabbier.
Your baby will make love stronger, home happier, the past forgotten and the future worth living for.

To hurt is as human as to breathe

Akta dig för människor. För människor gör en illa, om de kan.
Och de kan. 

Ett kungarike i ruiner

If all else perished, and he remained, I should still continue to be;
and if all else remained, and he were annihilated, the universe would turn to a mighty stranger.
                                                ― E. Brontë, Wuthering Heights
 
 
 Barndomen pågår inte från en viss ålder till en annan ålder
då barnet växt upp och stoppat undan allt barnsligt.
Barndomen är kungariket där ingen någonsin dör.
 

Jordemor

Tänk att få vara människan som precis gett modern sitt nyförlösta barn. Tänk att få vara med i stunden när den starkaste kärlek av de alla tar sin början. Tänk att få vara människan som hjälper ett nytt liv att komma till världen. 
 
Det må vara ett av de mest psykiskt påfrestande yrkena i världen; se förväntasfulla föräldrar förlora något de ännu inte fått, se mörker för ögon som ännu inte sett och förklara ett avslut på något som ännu inte börjat. Men en enda tår av glädje dränker alla fällda av sorg, en enda lyckad tillökning är större än varje förlust och en enda frisk moder är värd all möda. 
 
Jag vill vara människan som precis gett modern sitt nyförlösta barn. Jag vill vara med i stunden när den starkaste kärlek av de alla tar sin början. Jag vill vara människan som hjälper ett nytt liv att komma till världen.

smärta.

- Om det blir så, hur känner du dig då?

- Krossad. Äcklig. Oönskad. Avundsjuk. Arg. Ledsen. Besviken.

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

 

Om någon bara skulle vilja vara så vänlig och slå mig hårt i huvudet med ett valfritt föremål,

hade jag varit evigt tacksam.

 

Slå mig gärna så hårt att jag slipper tänka på allt som händer;

på allt han gör, på allt jag gör och på allt som inte längre görs.

Slå mig gärna så hårt i huvudet att all den andra smärtan drunknar. 

 

Om någon bara skulle vilja vara så vänlig och slå mig så hårt att jag inte vaknar igen,

hade jag varit evigt tacksam.


J.J.R. Tolkien

All that is gold does not glitter, not all those who wander are lost;
The old that is strong does not wither, deep roots are not reached by the frost.

From the ashes a fire shall be woken, a light from the shadows shall spring;
Renewed shall be blade that was broken, the crownless again shall be king. 
 
Det är så skadligt synd att jag inte kan läsa. Att orken inte räcker till något mer än det absolut nödvändiga. Det är så synd att jag inte orkar skriva för hand längre. Att hålla en penna i handen gör ont, att flytta sig från soffan till badrummet är tortyr och mat har blivit den där onda medicinen som man tror gör mer skada än nytta. Att ta bussen till träningen har blivit en omöjlighet och att träna ett pass är precis det sista min ork och mentalitet täcker.
 
Undrar hur länge till kroppen klarar av denna brist på sömn och näring, undrar hur länge till jag kommer orka hålla ögonen öppna med alla dessa svarta fläckar framför, undrar hur länge till jag kommer orka stå när inget längre håller mig upprätt. 

Tidigare inlägg
RSS 2.0