sedan en alldeles för lång tid tillbaka.
Sedan en tid tillbaka har jag varit trött,
försökt att vara allt på samma gång.
Så mycket man kan göra och borde och vill,
mitt i allt så ska man räcka till.
Sedan en tid tillbaka har jag varit tom,
försökt att hitta spår som leder rätt.
Det finns så mycket måsten att vara bra på det man kan,
och mitt i allt så ska man vara sann.
försökt att vara allt på samma gång.
Så mycket man kan göra och borde och vill,
mitt i allt så ska man räcka till.
Sedan en tid tillbaka har jag varit tom,
försökt att hitta spår som leder rätt.
Det finns så mycket måsten att vara bra på det man kan,
och mitt i allt så ska man vara sann.
Sedan en tid tillbaka har jag varit tyst,
försökt att känna efter hur det känns.
Man gör som alla andra och försöker att bli van,
men jag har tröttnat på att vara likadan.
försökt att känna efter hur det känns.
Man gör som alla andra och försöker att bli van,
men jag har tröttnat på att vara likadan.
Sedan en tid tillbaka har jag känt mig svag,
försökt att vara nån till lags.
Man kämpar för en plats som passar både här och där,
och snart har man glömt vem man är.
försökt att vara nån till lags.
Man kämpar för en plats som passar både här och där,
och snart har man glömt vem man är.
Jag har ändrat i mitt rum, köpt nya möbler,
och samlat damm på min gitarr.
För allting jag skriver det blir ändå för kort
och allt som är bra med mig har jag förmågan att glömma bort.
Sen en tid tillbaka har jag tänkt såhär,
och insett att jag måste börja om.
Jag har kämpat för en plats som passar både här och där,
men snart ska jag hitta den jag är.
och insett att jag måste börja om.
Jag har kämpat för en plats som passar både här och där,
men snart ska jag hitta den jag är.
it's more than just music.
Så mycket bra musik det finns, så mycket fina artister jag äntligen får se. Igårkväll var sådär bra som det bara kan vara när man står nedanför en scen och har gåshud upp till öronen. Alexz Johnson, Michael Grubbs (från Wakey!Wakey!) och Ron Pope var bäst i världen och jag var ungefär lika lycklig som de var bra. I vanlig ordning kunde jag inte hålla tillbaka tårarna, men står man invirad i en varm famn och lyssnar när Ron Pope sjunger "You're the reason I come home" och "Perfect for me" så tycker jag att det är helt acceptabelt att gråta lite. Av lycka förståss.
Och just precis såhär bra lät igår, fast bättre:
min favoritorsak till sömnbrist.
You know you're in love when you can't fall asleep because reality is finally better than your dreams.
En septembernatt satt jag med fjärilar i magen och visste inte riktigt var jag skulle ta vägen. Resultatet blev en spellista som jag tyckte beskrev rätt bra hur jag mådde då. Tycker den smittar av sig lite när man lyssnar på den nu i efterhand också, man blir sådär lite mysig i kroppen.
Ligger något fint över att kunna mixa pappas favoriter tillsammans med mina. Känner mig nästan upprymd över symboliken i genresplittringen i denna spellista. Nästna lika upprymd som jag gjorde den där septembernatten med fjärilar i magen.
i am what i am.
There's a degree of difficulty in dealing with me. From my haunted past comes a daunting task of living through memories. If we could just hang a mirror on the bedroom wall. Stare into the past, and forget it all
Jag spelar sällan sönder låtar, jag tröttnar liksom inte. Jag tror att det är omöjligt att spela sönder ord som stämmer sådär mitt i prick, oavsett om jag låter dem gå på repeat. De slutar inte stämma bara för att jag hört dem innan. De slutar inte vara rätt bara för att de hängt med ett tag. Gammalt betyder inte föråldrat, det betyder erfaret och beprövat. Gammal musik betyder att den är fungerande... fortfarande.
Paradoxalt nog så fungerar inte jag, inte just nu, och då är det dessa trogna melodier jag lyssnar på. De hjälper mig lite, så jag låter dem gå på repeat.
Lyssna. Nu. Eller när ni vill:
i jakten på livsinspo.
Vi står tysta framför skälet, där sommaren tar slut
Som tonårsbarn på hemväg efter gårdagens debut
Nu skulle inget bli som förr, vi var i en annan division
Vi kunde höra höstens mörka vatten brusa under bron
En elegi för alla sorger den där hösten handla om
För en mor som sjukna in, för ett barn som aldrig kom ✝
För skuggan över gårn där aldrig solen lyste in
För en ork som inte fanns, du sakna min, jag sakna din
För en tystnad mellan väggarna som skar genom cement
Två ögonpar i tomhet från september till advent
För en man som gick till jobbet som om inget hade hänt
För en kvinna som sa "allting är förstört, allt är bränt"
En elegi för alla vägar som vi inte vandrat än
För en tid som bara går och aldrig kommer igen
Som tonårsbarn på hemväg efter gårdagens debut
Nu skulle inget bli som förr, vi var i en annan division
Vi kunde höra höstens mörka vatten brusa under bron
En elegi för alla sorger den där hösten handla om
För en mor som sjukna in, för ett barn som aldrig kom ✝
För skuggan över gårn där aldrig solen lyste in
För en ork som inte fanns, du sakna min, jag sakna din
För en tystnad mellan väggarna som skar genom cement
Två ögonpar i tomhet från september till advent
För en man som gick till jobbet som om inget hade hänt
För en kvinna som sa "allting är förstört, allt är bränt"
En elegi för alla vägar som vi inte vandrat än
För en tid som bara går och aldrig kommer igen
- Lars Winnerbäck
sluta aldrig sjunga.
Torsdagen den 31 Oktober 2013 var en kväll som gick i perfektionens tecken. Vilken otrolig konsert, vilken otrolig man. Skratten varvades med snyftaningar där jag stod på andra raden, dryga tre meter från honom.
De största tårdryparna var entrélåten Vi åkte aldrig ut till havet och det första extranumret med Jag är hos dig igen. Då nådde gåshuden ända ner till fötterna och jag hulkade lite väl ljudligt.
Sluta aldrig sjunga, Lars Winnerbäck.
jag är hos dig igen.
Som du kanske har förstått
Jag är hos dig igen
Jag försvann ett tag på vägen
Men jag saknade dina sinnen
Det har varit tungt och grått
Jag är frusen än
När livet sköljde bort oss och vi glömde våra minnen
Och som du kanske redan vet
Jag är oslagbar
Jag far hellre framåt mot min vilja än jag vänder
Du är sval sen blir du het
Du har känslorna kvar
Dom här väggarna rasar och jag undrar vad som händer
Vi vinner ingen tid
Och vi får inte vänja oss för då är allting förstört
Jag är hos dig igen
Som du kanske redan hört
Jag är hos dig igen
Jag försvann ett tag på vägen
Men jag saknade dina sinnen
Det har varit tungt och grått
Jag är frusen än
När livet sköljde bort oss och vi glömde våra minnen
Och som du kanske redan vet
Jag är oslagbar
Jag far hellre framåt mot min vilja än jag vänder
Du är sval sen blir du het
Du har känslorna kvar
Dom här väggarna rasar och jag undrar vad som händer
Vi vinner ingen tid
Och vi får inte vänja oss för då är allting förstört
Jag är hos dig igen
Som du kanske redan hört
- Lars Winnerbäck
stubborn love.
I brist på egna texter och tankar som är publicerbara så får det bli musik. Ibland är faktiskt låttexter mer passande än citat ur min egen dagbok. Ibland är låttexter bara sådär mitt i prick...
She'll lie and steal and cheat, and beg you from her knees
Make you think she means it this time
She'll tear a hole in you, the one you can't repair
But I still love her, I don't really care
It's better to feel pain than nothing at all
The opposite of love is indifference
So pay attention now, I'm standing on your porch screamin' out
And I won't leave until you come downstairs
Make you think she means it this time
She'll tear a hole in you, the one you can't repair
But I still love her, I don't really care
It's better to feel pain than nothing at all
The opposite of love is indifference
So pay attention now, I'm standing on your porch screamin' out
And I won't leave until you come downstairs
- The Lumineers
31 oktober 2013
Jag skiter i att svara när det ringer
Det är ett väldigt långsamt sätt att bli ensam
Jag retirerar och är snart tillbaka
På gatan där jag lärde mig gå
Det är ett väldigt långsamt sätt att bli ensam
Jag retirerar och är snart tillbaka
På gatan där jag lärde mig gå
Och när jag möter ensamheten i trappan
Ska jag klä den i byxor och skor
Jag ska ringa mina vänner igen
Och vara nykter nästan varje kväll
Ska jag klä den i byxor och skor
Jag ska ringa mina vänner igen
Och vara nykter nästan varje kväll
Ingen ska se mig gå ner mig
Jag kommer tillbaka
Här guppar ingen herrelös båt
Ett vingslag får luften att skaka
Ingen ska se mig gå ner mig, aldrig se mig så
Jag kommer tillbaka
Här guppar ingen herrelös båt
Ett vingslag får luften att skaka
Ingen ska se mig gå ner mig, aldrig se mig så
- Lars Winnerbäck ♥
Håkan Hellström
Du kanske aldrig når det du vill nå
Men du når mig
Du kanske aldrig får den du vill få
Men du får mig
Om du vill ha en idiot lägg din hand i min
Lägg din hand i min
tonsatta känslor 3.
Sonata Arctica, no more words needed... ♥
- The Misery
- Shy
- Last drop falls
- Replica
- Letter to Dana
- Tallullah
- Gravenimage
- Draw me
- Shamadalie
amen.
"I hereby commit my body to the deep, to be turned into corruption,
looking for the resurrection of the body, when the Sea shall give up Her dead,
and the life of the world to come, through our Lord. Amen."
looking for the resurrection of the body, when the Sea shall give up Her dead,
and the life of the world to come, through our Lord. Amen."
- Sonata Arctica
tonsatta känslor 2.
Nytt liv. Ny musik.
Dessvärre finns det lite gammalt jag ännu inte kunnat släppa taget om. Nämen, ack, vad symboliskt.
Ben Howard - Depth over distance
Anna Ternheim och David Ferguson - The longer the waiting (the sweeter the kiss)
Band of Horses - No one's gonna love you
The Civil Wars - Poison & wine
Coldplay - We never change
Ryan Adams - I love you but I don't know what to say
Snow Patrol - Set the fire to the third bar
Joshua Radin och Patty Griffin - You got growin' up to do
nattens låt.
Melissa Horn & Lars Winnerbäck - Som jag hade dig förut
kom änglar.
Den vackraste stunden i livet var den när du kom,
och allt var förbjudet.
Och allt som vi gjorde den stunden vill jag göra om,
för det ekar i huvet'.
Och det blod som jag trodde var stilla det fick du att rinna,
den uppgivna röst som jag nyttjat så illa fick du att försvinna.
och allt var förbjudet.
Och allt som vi gjorde den stunden vill jag göra om,
för det ekar i huvet'.
Och det blod som jag trodde var stilla det fick du att rinna,
den uppgivna röst som jag nyttjat så illa fick du att försvinna.
Och den jävligaste stunden i livet var den när du gick,
och allt var förlorat.
Och där satt jag med mina grön-bruna ögon och såg med blåögd blick,
allt jag hade förstorat.
och allt var förlorat.
Och där satt jag med mina grön-bruna ögon och såg med blåögd blick,
allt jag hade förstorat.
- Lars Winnerbäck
tonsatta känslor.
Soundtrack of my life. Får jag minst en halv minut över spelar jag någon av dessa låtar;
Bon Iver - I can't make you love me
Broder Daniel - Shoreline
Lars Winnerbäck - Kom änglar
Ron Pope - Bitterness or symphaty
Sara Bareilles - Breathe again
Måns Zelmerlöw - Broken parts
